Skyddszoner och strandskogar

Skyddszoner kring sjöar och småvatten har inte betydelse bara med tanke på vattenvården, utan också för mångfalden i skogs- och vattenmiljön och för landskapet. Förhållandena och artsammansättningen i en strandskog avviker i allmänhet klart från den omgivande skogen, och genom att etablera skyddszoner kan man upprätthålla de här särdragen.Mykrä, H., Annala, M., Hilli, A., ym. 2023. GIS-based planning of buffer zones for protection of boreal streams and their riparian forests. Forest Ecology and Management, 528, 120639.Komonen, A., Niemi, M., Junninen, K. 2008. Lakeside riparian forests support diversity of wood fungi in managed boreal forests. Canadian Journal of Forest research 38: 2650–2659Annala, M. ym. 2023. Paikkatietoon ja luontoarvoihin perustuva metsäpurojen suojavyöhykkeiden suunnittelu – GIS-SUS -hankkeen loppuraportti. Suomen ympäristökeskuksen raportteja 47 / 2022

Växtligheten på en skyddszon utgör föda för många vattenlevande arter. En bred skyddszon gynnar mångfalden genom att bevara livsmiljön för både strand- och vattenlevande arter. Nyttan av en trädbevuxen skyddszon är allra störst om man undviker att söndra markytan, bevarar buskskiktet och skuggande träd och inte använder växtskyddsmedel. 
Trädbevuxna skyddszoner är viktiga för att reglera vattentemperaturen Turunen, J., Elbrecht, V., Steinke, D., & Aroviita, J. 2021. Riparian forests can mitigate warming and ecological degradation of agricultural headwater streams. Freshwater Biology, 66(4), 785-798.Tolkkinen, M. J., Heino, J., Ahonen, S. H., Lehosmaa, K., & Mykrä, H. 2020. Streams and riparian forests depend on each other: A review with a special focus on microbes. Forest Ecology and Management, 462, 117962. och för att producera den bladförna och döda ved som vattenlevande arter, Koivula, M., Louhi, P., Miettinen, J., ym. 2022. Talousmetsien luonnonhoidon ekologisten vaikutusten synteesi. Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 60/2022. Luonnonvarakeskus. Helsinki. 83 s, såsom bottendjur och fiskar, är beroende av. Den biologiska mångfalden berikas också av träd som fallit i vattnet och lämnats där. Den beskuggning av vattnet som träden i en skyddszon ger gör att vattentemperaturen hålls låg, vilket ger bättre livsvillkor för fiskarter som trivs bäst i svalare vatten, t.ex. öring, harr och andra laxfiskar.  En skyddszon fungerar också som en ekologisk korridor längs vilken olika arter kan förflytta sig från ett område till ett annatKoivula, M., Louhi, P., Miettinen, J., ym. 2022. Talousmetsien luonnonhoidon ekologisten vaikutusten synteesi. Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 60/2022. Luonnonvarakeskus. Helsinki. 83 s Gundersen, P., Lauren, A., Fíner, L. ym. 2010. Environmental services provided from riparian forests in the nordic countries. Ambio 39(8): 555-566.  

Beståndsbehandling nära ett vattendrag påverkar ofta landskapet, men den här effekten kan mildras genom att avgränsa området enligt landskapets former och låta bredden på skyddszonerna variera.

Hur bred en skyddszon behöver vara med tanke på vattenvården beror av typen av vattendrag eller småvatten, dess naturtillstånd, ytvattenflödet, markens lutning och jordarten.

Förnyelseytor som sluttar brant mot vattendrag och finkorniga marker (sand, mo, mjäla, lera och motsvarande moräner) kräver bredare skyddszon än om marken är mer plan eller jordarten mer grovkornig, särskilt på de platser där ytvatten flödar ut. Då bredden på en skyddszon mot ett vattendrag bestäms, måste översvämningsbenägenheten beaktas för att fasta partiklar och näringsämnen inte ska komma ut i vattendraget vid en översvämning. Den del av strandområdet som regelbundet översvämmas räknas inte med i skyddszonens bredd.

Man bör inte röra sig med skogsmaskiner på en skyddszon om det inte är nödvändigt. Det är också i övrigt en bra princip att hålla skogsmaskinerna så långt från strandkanten som möjligt. Om en skogsmaskin rör sig på en skyddszon kan spårbildningen leda till att kemikalier läcker ut i vattendraget och själva spåren fungerar som strömfåror, vilket avsevärt försämrar skyddszonens effekt. 

Hur bred en skyddszon är och hur den behandlas påverkar avsevärt dess förmåga att producera ekosystemtjänster, såsom att upprätthålla en god vattenkvalitet. Bredden har också en inverkan på skyddszonens natur- och rekreationsvärde.
Skyddszoner som är minst 30 meter breda och orörda har visat sig kunna upprätthålla egenskaperna hos vattenmiljön också efter en avverkning:

• mikroklimatet kring småvattnen förändras inte i någon större utsträckning Oldén, A., Peura, M., Saine, S., ym. 2019. The effect of buffer strip width and selective logging on riparian forest microclimate. Forest Ecology and Management, 453, Article 117623.

• småvattnen bibehåller huvudsakligen sin temperatur Jyväsjärvi, J. Koivunen, I. and Muotka, T. 2020. Does the buffer width matter: Testing the effectiveness of forest certificates in the protection of headwater stream ecosystems. Forest Ecology and Management 478Oldén, A., Peura, M., Saine, S., ym. 2019. The effect of buffer strip width and selective logging on riparian forest microclimate. Forest Ecology and Management, 453, Article 117623.

• det faller ned tillräckligt mycket förna och död ved i vattendragen och småvattnen med tanke på vattenlevande arter Sonesson, J., Ring, E., Högbom, L. et al. 2021. Costs and benefits of seven alternatives for riparian forest buffer management. Scandinavian Journal of Forest Research 36:2-3.Hasselquist, E., Kuglerova, L., Sjogren, J. et al. 2021. Moving towards multi-layered, mixed-species forests in riparian buffers will enhance their long-term function in boreal landscapes. Forest Ecology and Management 493:119254Jyväsjärvi, J. Koivunen, I. and Muotka, T. 2020. Does the buffer width matter: Testing the effectiveness of forest certificates in the protection of headwater stream ecosystems. Forest Ecology and Management 478

• moss-, svamp- och fågelarter bevaras Peura, M., Oldén, A., Elo, M., ym. 2020. The effect of buffer strip width and selective logging on streamside polypore communities. Canadian Journal of Forest Research, 50(8), 717-725.Tolkkinen, M. J., Heino, J., Ahonen, S. H., Lehosmaa, K., & Mykrä, H. 2020. Streams and riparian forests depend on each other: A review with a special focus on microbes. Forest Ecology and Management, 462, 117962.Gundersen, P., Lauren, A., Fíner, L. ym. 2010. Environmental services provided from riparian forests in the nordic countries. Ambio 39(8): 555-566

• risken för att det uppstår vindfällen är mindre än om skyddszonen är smal Mäenpää, H., Peura, M., Halme, P.,ym. 2020. Windthrow in streamside key habitats : Effects of buffer strip width and selective logging. Forest Ecology and Management, 475, Article 118405.

• strandlandskapet bibehålls

• strandens och strandzonens strukturella egenskaper bibehålls

• utflödet av fasta partiklar och näringsämnen från avverkningsområden hålls på en låg nivåBroadmeadow, S. and Nisbet, T.R. 2004. The effects of riparian forest management on the freswater environment: a literature review of best management practice. Hydrology and Earth System Sciences 8(3), 286-305Valkama, E., Usva,K., Saarinen,M., and Uusi-Kämppä, J. 2019. A Meta-Analysis on Nitrogen Retention by Buffer Zones. J. Environ. Qual. 48:270–279Nieminen, M., Ahti, E., Nousiainen, H., ym. 2005. Does the use of riparian buffer zones in forest drainage sites to reduce the transport of solids simultaneously increase the export of solutes? Boreal Environment Research 10: 191-201.

• artsammansättningen hos vattenorganismerna förändras inte Jyväsjärvi, J. Koivunen, I. and Muotka, T. 2020. Does the buffer width matter: Testing the effectiveness of forest certificates in the protection of headwater stream ecosystems. Forest Ecology and Management 478

Obehandlade skyddszoner som är minst 30 meter breda är värdefulla både för den biologiska mångfalden och för att upprätthålla tillståndet i vattendragen. Det går att utföra plockhuggning på en skyddszon utan att det får några större konsekvenser för vattendragenDaoust, K., Kreutzweiser, D., Guo,J. etc. 2019. Climate-influenced catchment hydrology overrides forest management effects on stream benthic macroinvertebrates in a northern hardwood forest. Forest Ecology and Management 452Kreutzweiser, D., Muto, E., holmes, S. etc. 2010. Effects of upland clearcutting and riparian partial harvesting on leaf pack breakdown and aquatic invertebrates in boreal forest streams. Fresh Water Biology 55, 2238-2252. Däremot kan plockhuggning ha negativa effekter på mångfalden i själva skyddszonenOldén, A., Peura, M., Saine, S., ym. 2019. The effect of buffer strip width and selective logging on riparian forest microclimate. Forest Ecology and Management, 453, Article 117623.Jyväsjärvi, J. Koivunen, I. and Muotka, T. 2020. Does the buffer width matter: Testing the effectiveness of forest certificates in the protection of headwater stream ecosystems. Forest Ecology and Management 478. Grandominerade skyddszoner utgör här ett undantag eftersom en plockhuggning kan gynna uppkomsten av lövträd, som i sin tur påverkar vattendragens tillstånd i positiv riktningRing ym. 2019. Hyvät käytännöt suojavyöhykkeiden muodostamiseen vesistöjen varsille Itämeren alueella–Käsikirja. Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 10, 24 s.Sonesson, J., Ring, E., Högbom, L. et al. 2021. Costs and benefits of seven alternatives for riparian forest buffer management. Scandinavian Journal of Forest Research 36:2-3.Hasselquist, E., Kuglerova, L., Sjogren, J. et al. 2021. Moving towards multi-layered, mixed-species forests in riparian buffers will enhance their long-term function in boreal landscapes. Forest Ecology and Management 493:119254. Vid planering av plockhuggning i en strandzon är det viktigt att sträva till att undvika att det uppstår körspår i skyddszonen. Skogsmaskiner ska användas på skyddszoner bara om det är absolut nödvändigt.

I medeltal 15 meter breda, obehandlade skyddszoner kan i allmänhet förhindra att fasta partiklar och näringsämnen kommer ut i vattendragen vid en avverkningNieminen, M., Ahti, E., Nousiainen, H., ym. 2005. Capacity of riparian buffer zones to reduce sediment concentrations in discharge from peatlands drained for forestry. Silva Fennica 39(3): 331–339.Gundersen, P., Lauren, A., Fíner, L. ym. 2010. Environmental services provided from riparian forests in the nordic countries. Ambio 39(8): 555-566. Dessutom klarar de av att upprätthålla strandens rekreationsvärden och livsmiljöerna för vissa mer krävande arter, samt producera lövförna och död ved för de vattenlevande organismernaJyväsjärvi, J. Koivunen, I. and Muotka, T. 2020. Does the buffer width matter: Testing the effectiveness of forest certificates in the protection of headwater stream ecosystems. Forest Ecology and Management 478Kuglerová, L., Nilsson, G. & Hasselquist, E.M. 2023. Too much, too soon? Two Swedish case studies of short-term deadwood recruitment in riparian buffers. Ambio 52, 440–452.. Trädbeståndet på ett så här smalt område är emellertid känsligt för vind, vilket kan leda till vindfällen.

I medeltal minst 10 meter, men överallt minst 5 meter breda skyddszoner är ett minimikrav i PEFC-certifieringen (2022). Förmågan hos en skyddszon av det här slaget att fånga upp fasta partiklar och näringsämnen är beroende av jordarten, hur näringsrik marken är och hur mycket den lutar samt hur kraftigt vattenflödet är under flödestopparnaValkama, E., Usva, K., Saarinen, M. ym. 2019. A Meta-Analysis on Nitrogen Retention by Buffer Zones. J. Environ. Qual. 48:270–279Väänänen, R., Kenttämies, K., Nieminen, M. ym. 2007. Phosphorus retention properties of forest humus layer in buffer zones and clear-cut areas in southern Finland. Boreal Envrionment Research 12: 601-609Palviainen, M., Finer, L., Lauren, A. ym. 2014. Nitrogen, Phosphorus, Carbon, and Suspended Solids Loads from Forest Clear-Cutting and Site Preparation: Long-Term Paired Catchment Studies from Eastern Finland. Ambio 43:218-233. På bland annat torvmarker kan en 10 meter bred skyddszon vara otillräcklig för att fånga upp partiklar och näringsämnenNieminen, M., Ahti, E., Nousiainen, H., ym. 2005. Capacity of riparian buffer zones to reduce sediment concentrations in discharge from peatlands drained for forestry. Silva Fennica 39(3): 331–339.Gundersen, P., Lauren, A., Fíner, L. ym. 2010. Environmental services provided from riparian forests in the nordic countries. Ambio 39(8): 555-566Hynninen, A., Sarkkola, S., Laurén, A., Koivusalo, H. & Nieminen, M. 2011: Capacity of riparian buffer areas to reduce ammonium export originating from ditch network maintenance areas in peatlands drained for forestry. Boreal Env. Res. 16: 430–440.. Den förmår att upprätthålla livsmiljöer för allmänt förekommande arter, men är i regel alltför smal för att göra det för mer krävande arterOldén, A., Peura, M., Saine, S., ym. 2019. The effect of buffer strip width and selective logging on riparian forest microclimate. Forest Ecology and Management, 453, Article 117623. Jyväsjärvi, J. Koivunen, I. and Muotka, T. 2020. Does the buffer width matter: Testing the effectiveness of forest certificates in the protection of headwater stream ecosystems. Forest Ecology and Management 478. En smal skyddszon är också mycket känslig för vindskadorJohansson, T., Hjältén, J., de Jong, J. et al. 2013. Environmental considerations from legislation and certification in managed forest stands: A review of their importance for biodiversity. Forest Ecology and Management 303, 98-112 Mäenpää, H., Peura, M., Halme, P.,ym. 2020. Windthrow in streamside key habitats : Effects of buffer strip width and selective logging. Forest Ecology and Management, 475, Article 118405..