Arbetsskeden vid samprojekt för vård av torvmarksskogar

Swedish
En förutsättning för att dikningsområdet ska fås i skick med en gång är att alla skogsägare förbinder sig till projektet. I det här lilla exempelprojektet som omfattar tre skogsägare och 15 hektar torvmarksskog sköts avverknings- och skogsvårdsarbetena samt vattenvårdsåtgärderna samordnat. Den största nyttan av ett samprojekt är att det blir möjligt att iståndsättningsdika hela dikningsområdet. Bild: Juha Varhi, © Tapio.

Det är vanligen en skogsägare eller en aktör inom skogsbruket som tar initiativet till ett samprojekt för vård av torvmarksskog. Lämpliga objekt hittas ofta i områden där man förra gången vidtagit åtgärder för 20-40 år sedan. Under den här tiden har skogen sannolikt utvecklats så att det har uppstått ett behov av avverkningar och det kan också vara aktuellt att se till vatten- och näringsbalansen.

Arbetsskeden vid samprojekt för vård av torvmarksskogar

1. Startfasen 

  • området som kräver åtgärder noteras (initiativ från markägaren, aktörens egna observationer, information från andra aktörer e.d.)  
  • preliminär bedömning av projektområdets 
    • avverkningsmöjligheter och behov av plantskogsvård och gödsling  
    • behov av iståndsättningsdikning (trädbeståndets tillväxt har avtagit på grund av problem med dräneringen)
    • möjligheter att undvika iståndsättningsdikning till exempel genom att lämna ett tillräckligt tätt bestånd med tanke på avdunstningen eller genom att askgödsla (i enlighet med METKA-stödsystemet)
    • möjligheter till stöd och berättigande till stöd per arbetsslag 
    • faktorer som begränsar åtgärder såsom områden i specialbruk eller områden som kräver skydd  
  • preliminära utredningar om läget inom virkeshandeln och tillgängliga arbetsmaskiner  
  • införskaffande av kontaktuppgifterna till skogsägarna 
  • inbjudan till skogsägarna att medverka i projektet

Tilläggsinformation: Ojaisännöintiopas: Vesitalousisännöitsijän opas. Karhunen, Anni; Leppiniemi, Outi (Toim.) (2022-11). Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus.

2. Planeringsfasen 

  • initiering av samprojektet 
    • startmöte (första projektmötet) där man beslutar om det planerade projektets omfattning, deltagare, planering och ansvarsperson 
    • utredning av stödberättigande för projektet och eventuell ansökan om planeringsstöd 
  • förhandsplanering och insamling av information 
    • gamla dikningsplaner 
    • terrängkartor 
    • grundvattenområden
    • Data om vattendragen (laxfiskstammar, känsliga områden, Ranta10-materialet)
    • temakartor över erosionskänsliga och/eller sulfidhaltiga områden 
    • markkartor 
    • skogsbruksplaner 
    • information om livsmiljöer (objekt skyddade av skogslagen, naturvårdslagen eller vattenlagen samt betydelsefulla arter - viktigt med kontakt till NTM-centralen redan i detta skede)
  • terrängplanering
    • skogsbilvägar och vägar på dikesrenar 
    • avverkningar  
    • plantskogsvård  
    • iståndsättningsdikning  
    • gödsling
    • vattensvårdskonstruktioner
    • drivningsduglighet 
    • körstråk  
    • lagerplatser 
    • naturvård
    • beaktande av vandringsfisk och möjliggörande av fiskstigning (hindren kan missgynna också andra vattenlevande arter)
  • uppgörande av drivnings-, diknings- och vattenvårdsplan
  • anmälan om dikning till NTM-centralen. Enligt vattenlagen måste en anmälan om dikning lämnas in minst 60 dagar före dikningen inleds
  • andra projektmötet  
    • presentation av planen och budgetförslaget för godkännande av skogsägarna 
    • beslut om verkställande av projektet 
    • skogsägarna skriver under dokumenten som gäller planering och verkställande 
    • ansvarsfrågor 
    • överenskommelse om tidtabeller  
    • planering av aktörernas samarbete      
    • överenskommelse om arrangemang rörande virkeshandeln 
    • anbud om virkesköp till skogsägarna 
    • beslut om virkeshandel och skogsvårdsarbeten 
  • fakturering av planeringskostnaderna till Finlands skogscentral 
  • fakturering av mervärdesskatten för planeringsarbetet och skogsägarens egen andel till skogsägarna 
  •  
  • planen färdigställs och överlämnas till skogsägarna 

3. Verkställande och uppföljningsfas 

  • precisering av tidtabellen: plantskogsvård, avverkningar, gödsling och iståndsättningsdikning 
  • konkurrensutsättning av arbetena som hänför sig till plantskogsvård, gödsling och grävning samt uppgörande av avtal med entreprenörerna 
  • förverkligande och övervakning av plantskogsvård, avverkning och gödsling  
  • grävning och övervakning av dikesgrävning och vattenvårdskonstruktioner

4. Projektavslutning 

  • projektet överlämnas  
  • hörande av skogsägarna, respons på kommentarer och frågor 
  • anmälan om verkställande för att få stöd 
  • fakturering av skogsägarna 
  • projektet avslutas 

Centrala dokument vid samprojekt för vård av torvmarksskogar

Till ett samprojekt för vård av torvmarksskogar hör dokumentation av olika slag, beroende på projektets storlek och hur det förverkligas kan dokumentationen variera, men innehåller vanligen följande: 

Alltid: 

  • sysslomannaavtal mellan skogsägaren och den aktör som verkställer projektet  
  • lista över projektdeltagare och projektets budgetförslag 
    • per fastighet, deltagare, arbetsslag 
  • kartor och flygbilder över projektområdet 
  • plan för iståndsättningsdikning och vattenvård  
    • dikeslista, vattenvårdskonstruktioner 
  • entreprenörsavtal för skogsvårdsarbeten 

Vid behov: 

  • stödansökningar och -beslut samt anmälan om verkställande 
  • fullmakter av skogsägarna  
    • virkesförsäljning, plantskogsvård, gödsling och iståndsättningsdikning 
  • tillstånd 
    • dikningstillstånd och eventuellt utlåtande av miljömyndighet 
    • eventuella andra tillstånd, t.ex. rörande användning av väg 
  • protokoll från projektmöten 
  • projektets slutrapport och sammandrag av responsen