Planering
Före terrängbesöket söks potentiella objekt fram på kartan med hjälp av geodata. Finlands skogscentral tillhandahåller en nätbaserad tjänst för detta, men också andra geodata kan utnyttjas. Då potentiella torvmarker hittats på kartan, är följande steg att söka fram de diken och vattenfåror där större delen av vattenflödet sker och från vilka vattnet kunde ledas mot torvmarken. Då avrinningsområdets gränser klarlagts, går det att beräkna hur mycket vatten som torvmarken kan komma att ta emot.
Fallet från ekonomiskogen ned mot torvmarken måste vara tillräckligt för att dräneringen i ekonomiskogen ska fungera. Det syresatta torvskiktet behöver vara minst 30-40 cm djupt i mitten av tegen i slutet av sommaren. En lägre vattennivå än det här får ingen större positiv inverkan på trädens tillväxt. För att undvika olägenheter för skogsbruket på grund av för hög vattennivå, är det bäst att vid planeringen utnyttja Lantmäteriverkets noggranna (2 meter) terrängmodell tillsammans med lämpliga GIS-verktyg. I samband med ett terrängbesök fastställs den preliminära dragningen av avledningsdikena och längden på dem.
Under terrängbesöket bedömer man hur väl planen som baserar sig på geodata kan komma att fungera i verkligheten. I samband med terrängbesöket är det också skäl att göra en noggrannare mätning av markytans nivå på tillräckligt många mätpunkter, eftersom terrängmodellens medelfel är 30 cm. Ett medelfel av den här storleksordningen kan annars orsaka fel i de GIS-baserade beräkningarna beträffande dräneringsdjupet. För mätningen kan användas t.ex. en planlaser eller en s.k. precisions-GPS, det vill säga en GNSS-mottagare med RTK-funktion.
Höjderna mäts sedan in med början från avledningsdikets startpunkt i ekonomiskogen och därifrån söker man en sträckning med tillräcklig lutning ned mot torvmarken. I allmänhet planeras avledningsdiket så att markytan vid startpunkten i ekonomiskogen är 40 cm högre än vid avledningsdikets ändpunkt. Vid terrängbesöket verifieras också de verkliga flödesförhållandena på området, eftersom det kan förekomma fel i den hydrologiska analys som gjorts enbart som en GIS-analys. Avledningsdikena ska helst märkas ut både i terrängen och i GIS-systemet så att grävningen säkert verkställs planenligt.
Utförande
Då själva grävningsarbetet utförs är det viktigt att att markytan inte i onödan komprimeras eller söndras. Grävmassorna kan gärna placeras på sidan av diket med ytskiktet uppåt så att växttäcket lever vidare och åtgärden får så små konsekvenser för landskapsbilden som möjligt. Det är ofta nödvändigt att anlägga en sedimentationsbassäng i det dike som leder vidare till dikesnätet nedströms för att vattnet ska fås att rinna mot torvmarksområdet också under torrare perioder.
Läs mer här: Vattenåterföring till tvinmark och impediment, Skogscentralen (på finska).