Hyggesbränning ökar kvävehalten i det vatten som rinner ut från området under några år efter åtgärden. Det uppstår också PAH-föreningar som är skadliga för hälsan, vilket är anledningen till att det finns begränsningar för hyggesbränning, särskilt i grundvattenområden.
Metoder att minska hyggesbränningens effekter på vattendragen
För att minska effekterna på vattendragen bör man lämna en minst fem meter bred skyddszon längs vattendrag och småvatten där man varken utför röjning, markberedning eller hyggesbränning. Skyddszonen minskar mängden näringsämnen som har frigjorts vid hyggesbränningen, närmast fosfor och kväve, från att nå vattendraget.
Brandgatan runt området som ska brännas och de brandbrunnar som ställs i ordning för att få släckningsvatten placeras så att de inte står i direkt förbindelse med vattendrag eller småvatten.
Hyggesbränning i grundvattenområden
- I grundvattenområden rekommenderas inte hyggesbränning som en del av beståndsförnyelsekedjan.
- Naturvårdsbränning kan i undantagsfall komma ifråga, till exempel bränning av solexponerade sluttningar, men man bör då försäkra sig om att det inte finns någon risk att grundvattnet ska ta skada (det aktuella grundvattenområdet bör granskas). I sådana fall är det bäst att kontakta en sakkunnig på NTM-centralen.