Stämplingsgränsen anger gallringsbehovet och visas i mallen med en streckad linje. När beståndets volym överstiger den streckade linjen är det skäl att överväga gallring. Vid avverkning minskas beståndets täthet till högst den gräns för det målsatta beståndet som beskriver beståndets täthet efter gallringen.
Om minimitätheten efter gallring stadgas genom förordning. I gallringsmallarna ingår även denna s.k. laggräns, det vill säga den minimitäthet för beståndet efter gallringen som anges i förordningen. Om beståndets minimitäthet underskrids vid avverkning av likåldrig skog, blir följden förnyelseskyldighet. Den täthet som anges i skogsvårdsrekommendationerna är alltid något högre än laggränsen.
Exempel på en gallringsmall. I grafen visas stämplingsgränsen med en grön, streckad linje och gränsen för det målsatta beståndet med en blå, heldragen linje. Dessutom visas laggränsen för modellens tillämpningsområde längst ner som en heldragen, röd linje.
Variationsintervall för det målsatta beståndet
Den beståndstäthet som rekommenderas i gallringsmallarna för det målsatta beståndet efter gallring visas som en gräns i alla mallar. Vid själva avverkningen är det ändå i praktiken mycket svårt, eller till och med omöjligt att uppnå det här exakta värdet. Också mätnoggrannheten för beståndets täthet varierar. Efter gallringen kommer tätheten alltid att variera något på båda sidor om målet. Därför används det i gallringsmallarna ett intervall för det målsatta beståndet för att beskriva den naturliga variation som är acceptabel i förhållande till målet.
Variationsintervallet för det målsatta beståndet kan komma till användning till exempel då man kontrollerar kvaliteten på gallringen. Om grundytan på det de kvarstående beståndet ligger inom variationsintervallet, har gallringen genomförts i enlighet med den valda gallringsmallen. Variationsintervallet för det målsatta beståndet efter gallring är i
- södra och mellersta Finland 2 m²/ha
- norra Finland 1,5 m²/ha
Variationsintervallet är detsamma för alla ståndorter och trädslag i det aktuella området. Variationsintervallet gäller för alla gallringsmallar.
Skogsskaderisker
Under varje graf visas de risker för skogsskador som förekommer inom respektive gallringsmalls tillämpningsområde. Det visas sammanlagt fyra risker för skogsskador, risk för barkborreskador, risk för skador pga rotticka, risk för stormskador, och risk för snöskador. Om det finns åtminstone en möjlighet att skadan inträffar, visas hur allvarlig risken är, möjlig eller betydande, samt en tilläggstext som beskriver hur risken bör beaktas i skogsvården.
Gränssnittet för rekommendationerna för skogsvård innehåller för närvarande inte skogsskador eller texter. Om du är intresserad av den här informationen, kontakta oss via kontaktformuläret för digitala skogsvårdsrekommendationer genom att klicka här.
Körstråk
Körstråkens inverkan har beaktats i antalet träd som blir kvar. Om beståndskaraktäristika endast mäts mellan körstråken bör den grundyta som uppmäts vara 1–2 m² större än vad gallringsmallarna visar och stamtalet 100-300 stammar/ha större. Skillnaden är störst då antalet träd som lämnas kvar är över 1 200 stammar/ha och/eller avståndet mellan körstråken är nära 20 m. Skillnaden har inte längre någon betydelse då det bestånd som blir kvar är under 800 stammar/ha.