Första gallring

Första gallringen är en skogsvårdande åtgärd som har stor betydelse för trädbeståndets utveckling och värdetillväxt. Träden växer bra när de har tillräckligt med utrymme, ljus, näring och vatten. När träden växer ökar konkurrensen om utrymme i beståndet. Följden blir att trädens levande krona blir mindre och att diametertillväxten avmattas. En första gallring är nästan alltid nödvändig om målet är att snabbt få grova stockträd.

För att beståndet ska hållas livskraftigt är bäst att utföra första gallringen först och främst utgående från beståndets skogliga tillstånd. Virkesförsäljningsintäkterna vid första gallringen påverkas i hög grad av hur beståndet har blivit skött i förnyelseskedet och plantskogsstadiet.

Särskilt i första gallringar i tallbestånd och vårtbjörksbestånd ska man försöka förbättra trädbeståndets kvalitet genom att lämna kvar livskraftiga träd av hög kvalitet. Vid gallringen bör man ta bort träd av dålig kvalitet och träd som är i dåligt skick, och vid kvalitetsgallring också härskande träd så att tätheten följer gallringsmallarna. Träd av sämre kvalitet kan lämnas som utfyllnad och som naturvårdsträd. På barrträdsdominerade objekt kan man lämna kvar lövträd på lämpliga platser för att få flera trädslag i beståndet. 

Med tanke på beståndets utveckling är det viktigt att första gallringen utförs i tid. Man ska utföra första gallringen innan trädkronorna hinner bli alltför små. I klenare gallringsskog är den gröna kronans andel av trädlängden - kronförhållandet - ett bra mått på hur livskraftigt beståndet är, och samtidigt en indikator för gallringsbehovet. Långa, klena stammar med högt uppskjutna kronor växer dåligt, reagerar långsamt på gallring, är känsliga för snö- och vindskador och också utsatta för andra skador. Första gallringen ska man beroende på huvudträdslag, stamantal och ståndort utföra när beståndets övre höjd är 12–15 meter. 

Tidpunkten för första gallringen är en kompromiss mellan avverkningsuttag, avverkningskostnader och kravet på att trädkronorna ska vara livskraftiga. Behovet av avverkningar i andra bestånd på skogsfastigheten kan också påverka gallringstidpunkten. För att kvaliteten inte ska försämras i det kvarstående beståndet, ska man utföra första gallringen innan kvistiga träd som hör till det härskande trädskiktet hinner börja förstöra trädkronorna på träd som hör till det medhärskande kronskiktet och är av högre kvalitet.

• i första hand med hjälp av gallringsmallarna (övre höjd/stamantal)
• i andra hand utgående från kronandelen hos de träd som ska bli kvar 

De åtgärder som har utförts i plantskogsstadiet inverkar på kronornas skick, på tidpunkten för första gallringen och på intäkterna från virkesförsäljningen. I oskötta bestånd måste första gallringen utföras tidigare än i skötta, vilket gör att virkesutfallet blir mindre och därmed också intäkterna från virkesförsäljningen. 

• i tallbestånd minst 40 %
• i björkbestånd minst 50 %
• i granbestånd minst 60 % 

På grund av de svåra drivningsförhållandena på torvmark kan det vara skäl att begränsa antalet gallringar. I talldominerade skogar är det vanligen tillräckligt med en gallring på kargare ståndorter och två på bördigare. I grandominerade skogar kan det vara skäl att begränsa antalet gallringar till 1-2 på grund av risken för drivningsskador. Vid skötsel av glasbjörk på bördiga torvmarker räcker det med en gallring, eller så kan man rikta in sig på produktion av massa- och energived och avstå från gallring helt och hållet. 

• Glasbjörk avlägsnas vid gallringar, både på myrar och i kärr om de stör utvecklingen av ekonomiskt sett värdefullare trädslag.

• På myrar ger normala och kraftiga gallringar större virkesutfall (uttaget 35-50 %).

• Första gallringen på tallbevuxna myrar utförs som kvalitetsgallring, där de kvalitativt sett bästa stammarna lämnas kvar.

• I unga bestånd på kärrmark görs första gallringen kraftigare, de följande med normal gallringsstyrka. I norra Finland bör gallringsstyrkan vara svagare.

• Vid behov utförs en iståndsättningsdikning i samband med första gallringen, och före det en gödsling vid behov.